Vad jag bygger i Laravel
Det mesta jag utvecklar är applikationer som företag använder varje dag: kundportaler, interna system för order och ärenden, e-handel med egna regler för priser och licenser, och tjänster som kopplar ihop flera andra system. Laravel passar den typen av applikationer väl. Ramverket har färdiga lösningar för det som alla behöver – inloggning, behörigheter, köer, schemalagda jobb, e-post – så att tiden kan läggas på det som är unikt för din verksamhet.
Ett exempel är e-handelssystemet jag byggde åt Nordkey, med butik, betalningar, licenshantering och administration för försäljning i ett 70-tal länder. Det lanserades 2026 och utvecklas vidare i takt med att verksamheten växer.
Datamodellen först
Innan jag skriver kod vill jag förstå vilka saker applikationen håller reda på och hur de hänger ihop: kunder, avtal, order, användare, roller. Datamodellen är den del som är dyrast att ändra i efterhand, så den får tid i början. När den sitter blir resten av arbetet enklare – formulär, listor, behörigheter och rapporter följer av hur datan är organiserad.
Samtidigt bestämmer vi vad en första version behöver innehålla. Inte allt du kan tänka dig, utan det som gör att applikationen går att ta i bruk. En version som används ger bättre underlag för nästa steg än en kravlista.
Gränssnitt, API:er och integrationer
För gränssnitt arbetar jag med Livewire, Inertia och Vue.js, beroende på hur mycket interaktion sidorna behöver och hur ditt team vill arbeta vidare. Behöver applikationen prata med andra system bygger jag API:er med Sanctum eller Passport och integrationer mot externa tjänster som Swish, BankID och Klarna. Varje integration får kontroller, felhantering och ett sätt att följa upp överföringar som inte gått igenom, för det är där problemen brukar visa sig.
Tyngre arbete – import av filer, utskick, beräkningar – läggs i köer med Horizon, så att användaren inte behöver vänta och så att ett fel går att köra om. Sökning löser jag med Meilisearch eller Algolia när databasens egna sökfunktioner inte räcker.
Driftmiljön är en del av leveransen
En applikation är inte klar när koden fungerar på min dator. Jag sätter upp driftmiljön – ofta med Forge eller Vapor, eller på egna servrar med Debian eller Ubuntu – och en CI/CD-kedja som kör tester och kontroller innan en ny version publiceras. Övervakning, säkerhetskopiering och rutiner för återställning ingår när verksamheten behöver det. Målet är att du ska kunna släppa en ny version utan att någon håller andan.
AI-funktioner där de gör nytta
När applikationen hanterar mycket text – ärenden, dokument, svar till kunder – kan AI-funktioner spara tid: sammanfattningar, förslag till svar, sortering. Jag bygger in dem så att de använder rätt underlag och följer applikationens behörigheter, och så att en människa granskar resultatet innan det går vidare. Vi börjar med en avgränsad uppgift och utvärderar om den är tillräckligt bra för att användas i vardagen.
Så ser ett utvecklingsprojekt ut
Projektet börjar med ett samtal där du beskriver verksamheten och användarna. Jag ställer frågor och föreslår hur den första versionen kan avgränsas. Sedan går vi igenom hur informationen ska organiseras, och jag sätter upp projektet med konventioner, tester och CI/CD.
Själva utvecklingen sker i korta steg. Du ser fungerande delar löpande och kan ändra prioriteringen medan arbetet pågår. När den första versionen är klar sätts den i drift i en miljö som du äger, tillsammans med den dokumentation som behövs för att förvalta den. De flesta kunder fortsätter sedan med ett löpande samarbete för förvaltning och nya funktioner.
Det här behöver du ha med dig
Du behöver inte kunna programmera eller ha en färdig kravspecifikation. Det som behövs är någon som kan beskriva vad verksamheten gör, fatta beslut om prioriteringar och ge återkoppling när en första version finns att prova. Resten reder vi ut tillsammans. Hur ett samarbete kommer igång, och vilka villkor som gäller, beskriver jag i så fungerar det att anlita mig.